bloggar lite till har inget å göra kan lika bra skriva så fingrarna blöder..
utan min farmor under denna svåra tid hade jag nog tagit mitt liv vilket jag ett tag försökte men som jag inte lyckades med en tid måde jag så dårligt att jag fick bo på ett elevboende men de var ju bara på skoldagarn för de är ju kopplat till skolan.. så på helgerna så skulle jag vara hemma då vilket var jobbigt för den tiden var ju värre än värst.
på sommarloven fick jag inte åka med på semester för de fanns inte plats på slutet då fick jag sommar jobba och hon tog alla mina pengar en sommar hade jag 2 olika jobb jag städade på dagen och på kvällar och helger jobbade jag på ett boende fick ut en massa pengar som hon tog och köpte massa saker men inte till mej utan till dom andra.
vill jag ha nått ja då fick jag köpa själv.
fick alltid höra att jag inte dög till nått att jag var nått som pappa släpade med sig.
och min mamma ja vart var hon ja jag vet inte hon skulle hälsa på mej men kom aldrig men då jag har frågat henne så har hon sakt att på den tiden försökte hon ordna upp sitt liv och levde på soss hon sa att hon skickade pressenter men jag fick aldrig nått men hon slängde väll dom för att jag skulle må dåligt antar jag.
satt många gånger i förnstret och väntade på henne men hon kom inte lång många gånger och grät..
skolan klarade jag inte av till slut så jag fick börja i särskolan och de fick jag höra många gångar att jag fick komma dit bara för att jag inget dög till.
där gick jag sen hela skolåldern även gymnasiet men då de var dax för den vill jag inte läsa nått av de som fanns jag ville bli undersköterska men de fick jag inte bli för de skulle jag inte klara av enligt henne..
allt detta i mitt liv har gjort att jag har super dårligt självförtoende.
men nu då jag träffade min man så har jag börjat få upp de igen men de är långt kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar