Jag är en person som när någonting inte känns rätt avslutar det, även om det vissa gånger även kan kännas väldigt svårt. Att avsluta en vänskap behöver inte innebära att man inte längre tycker om en person, det kan helt enkelt vara så simpelt som att man inte lngre har den kemin som man en gång hade som vänner.
"Allt som har en bra början har ett bra slut...", Fronda käre du, stämmer det verkligen?
Du och jag hade en jävligt bra början, du kom snabbt in i mitt liv och va en sorts vän som jag aldrig hade haft förut. Kanske för att vi var så lika eller för att jag just då var inne i en förändring i mitt liv, en stor förändring.
Jag har haft många underbara stunder med dig både i tuffa och roliga situationer. Du stöttade mig och hjälpte mig då jag behövde det som mest och det är jag dig evigt tacksam. Jag har minnen från min "intensiva" tid med dig som jag aldrig någonsin kommer glömma, personer jag mött med dig som jag inte kommer glömma och ja, helt vanliga vardagssituationer som jag heller aldrig kommer glömma.
Vi delade vardagen... Men när jag flyttade känner jag att den intensiva vänskap vi hade avtog en hel del, vi fick lite distans till varandra och kanske inte var så lika som vi från start trodde?
Vi kunde sitta i timmar med en kaffekanna eller ägna kvällarna åt att blanda drinkar å hälla upp vin... Den senare delen tog en allt för stor del och det känns som det var en väg jag tog till för att jag inte mådde så bra under den tiden.
Vi har nu inte umgåtts på det viset på över ett år, du har missat gigantiska delar av mitt liv och jag känner inte längre att du har något intresse.
Vi har olika värderingar i livet och hur mycket jag än uppskattade att ha dig som min vän så kan jag inte nu längre ha samma värderingar. Jag utvecklades och förändrades, kanske hör det till min endå relativt unga ålder men jag tror mer på att det hör till mina mål här i livet. Jag försöker sikta högt och göra det mesta av mitt liv, då måste jag kämpa för att bevara den person jag är... Tillsammans med dig känner jag inte längre att jag gör det, jag stannar upp.
Jag kommer alltid älska dig för den tiden du fanns i mitt liv och vara dig och din familj evigt tacksam, men varken du eller jag har under senaste året visat något intresse till direkt umgänge...
Så hur tungt det än kan kännas väljer jag nu att ta "avstånd" till dig offentligt, trots att vi redan har det avståndet. Vi har båda två gått vidare, du har andra vänner du hellre umgås med och jag likaså, men jag önskar dig all lycka i livet!
Jag är på ett nytt kapitel i mitt liv..
Vår tid var då, den är inte nu...
så skrev du den dag du sårade mej djup
Ja åter igen har jag fått en kniv i mitt hjärta ska inte ställa upp längre för folk för vad har jag för de jag öppnar mej och mitt hem för folk/vänner!!!okej detta är tacken för allt jag har gjort för dej jag känner mej jäklit sårad nu jag har öppnat mitt hem min borg för dej trodde inte du var den som skulle såra mej så här hårt.. så man kan inte vara vänner bara för att vi står på andra plan i livet du väljer många barn jag inte jag gillar att umgås med vänner över god mat och gott vin..
åter igen trodde inte jag att DU skulle såra mej så här trodde vi skulle vara vänner livet ut.. och nej vi kanske inte har umgåtts på de sätt JAG ville iaf men de är dock inte jag som flyttat till världens ände typ ja de jag tog i men iaf du valde ju att flytta så ångt bort jag har inget körkort och inte du heller.. du skriver i din blogg men vågar inget säga till mej du säger att jag att du älskar mej men då gör man inte så här..
Jag är för ledsen för att fortsätta skriva idag måste få andas lite
